2018
Ebba Bohlin
Entendre, 2014 Frigolit, glasfiber och färg Ebba Bohlin är representerad med två verk i konstparken. Båda verken är kopplade till den mänskliga kroppen och till upplevelsen av skala och materialitet. Entendre är en förstoring av konstnärens högra öra. Det ligger och flyter på Mälaren som om det fanns en jätte under vattenytan som avlyssnade ljuden ovanför.
Ebba Bohlin
1.5 x 2.1573733…, 2010/2018 Polerad granit Ebba Bohlin är representerad med två verk i konstparken. Båda verken är kopplade till den mänskliga kroppen och till upplevelsen av skala och materialitet. Titeln på det här verket beskriver måtten på sidorna i rektangeln. De förhåller sig till varandra som till det gyllene snittet. Tänk dig att du lägger dig på den blanka stenhällen. Om du är lika lång som konstnären passar du precis in i rektangeln. Precis som mannen som Leonardo da Vinci ritade in i en cirkel.
Markus Bohm och Morgan Fredriksson
∞ No. 2 Virginia Wolf, 2018 Trallvirke, mobilupplevelse Markus Bohm har i en serie verk letat platser och texter som sammanflätas tillfälligt. Han har låtit bygga en trappa ut från gången. Du kan gå ut på hällen, sätta dig på trappen eller stanna kvar på rampen. Tillsammans med Morgan Fredriksson och Nagoon har han byggt upplevelsen ∞ No. 2 . Öppna sidan www.ulvhallshallar.se/i2 och lyssna på fragment ur Virginia Wolfs text ”Mot Fyren” som handlar om ett sällskap och en utflykt, medan du tittar ut över Mälaren och den lilla ön ute i vattnet. Det är bara när du är just här som du kan höra texten.
Mattias Bäcklin
Deerhunter, 2018 Betong, armeringsjärn Stamkrog, 2018 Träsniderier Mattias Bäcklin är mycket intresserad av människans förhållande till naturen. Inte minst av det moderna projektet under 1900-talet och hur det krockar med naturen. Stadens ordning ställs mot djurens och växternas ordning. Stadens byggmaterial, betong och armeringsjärn, formas till trädgårdsplanteringarnas fiende rådjuren. Och omvänt, med en motorsåg snidar han fram proppskåp och elledningar direkt i träd som lämnats för att skapa mångfald och hjälpa insekter och ekologi på traven.
Alvaro Campo
Realtid, 2018 Sten Verket Realtid handlar om upplevelsen av tid och om hur tiden som fysisk upplevelse sedan 1800-talet ersatts av en mer exakt men samtidigt virtuell upplevelse. Det verkar också som att det finns en allmän upplevelse av att tiden går allt snabbare. Alvaro Campos tanke är att du ska gå utför rampen (eller be någon annan att göra det), ställa dig i installationen, på markeringen för rätt månad. En solig dag är du nu ett solur. Solen, kroppen och skuggan markerar tiden och tidens långsamhet. Du är nu i fas med allt runtomkring dig och en del av samspelet mellan solen, molnen och trädens skuggor och med ljusets förändringar över dygnet och året.
Alvaro Campo och Ungdomsgruppen
Tillsammans med Alvaro Campo skapade ungdomar från Strängnäs (Fredrik Hallström, Hugo Bastås och Oruba Abu-Hammam) en peformance under vernissagen. De speglade in solen till herrgårdens lusthus. Soltrålarna bildade en projektor som lyste upp en vattenyta som krusade sig när Oruba och Fredrik spelade cello och gitarr. Projektionen återgavs i lusthusets tak.
Peter Hagdal
Radiate (stone, tree and gravity), 2018 Nylonlina, sten, trä, plast, järn Promenaden över hällarna ringlar som en serpentin uppför den branta stenhällen. I spiralens mitt har Peter Hagdahl placerat ett nav och från den mittpunkten sträcker sig linor ut över trädkronorna i konstparken. På så sätt binder Hagdahl samman arkitekturen och träden i parken till en skulptur som fungerar som ett stort system där varje vind och rörelse fångas in. Det är ett sätt att beskriva världen som ett system av komplexa samband och händelser som ständigt interagerar med varandra.
Ulrika Sparre
Ear to the Ground, 2018
Metall, ljud
Lägg örat mot tratten. Det du hör är ljudet från underjorden här på Ulvhälls hällar. Men vad är det egentligen vi hör? Kan det vara ljud från fukt? Vibrationer som fortplantar sig i marken? Vad vet vi egentligen om världen?
Ulrika Sparre söker sig gärna till de områden som vetenskapen inte täcker. Hon intresserar sig för olika alternativa förklaringsmodeller. För många kan detta sökande te sig irrationellt. Men i tider av fake news och osäkerhet kan det mest rationella att söka sig nedåt jorden.
Cecilia Ömalm
Porta Alchemica II, 2018 Trä, ljustråd Under sommarhalvåret är hällarna en ljus plats. Det är bara en liten skogsdunge som skyddar marken mot solen. Inne bland granarna skymtar en portal. Så fort solen går i moln eller när det börjar skymma förvandlas den till en ljusportal. Med enkla linjer tecknar Cecilia Ömalm en väg in i det okända. Titeln andas mystik och berättar varifrån formerna är hämtade. Porta Alchemica, eller Porta Magica som den också kallas, finns i Rom och de berättas till flera olika legender om den kopplade till alkemi.
Lundahl och Seitl
Unkown Cloud, 2018 Mobilapp Unknown Cloud upplevs genom en mobilapp. Enklast kan verket beskrivas som en interaktiv radioteater som upplevs ensam eller i grupp. Berättelsen börjar när ett okänt moln närmar sig konstparken…